Jag kan officiellt dö lycklig! igår ringde klockan vid 9,roadttrip med BFF upp till norrköping för att få se vår gud. Var nervös att köra ca 4 timmar men det gick kanon! Väl framme var kön 31456 meter lång och det var 30 minuter kvar till Dimitri Vangelis och Wyman skulle spela. Sakta och säkert gick vi fram och raggade till oss en plats längst fram i kön hahahaha. Atmosfären var så himla skön, även fast vi båda jobbade dagen efter så glömde man alla sina problem och bara levde i nuet. Människorna var glada, festivalmaten står i värmen och musiken dunkar in i trummhinnan. Vi hade planerat att se Dimitri och imagine dragons, men att se Lana kändes så overkligt!!!!! Tiden gick så himla fort, jag och nina fick panikångest i dasset och skrek och grät och skrattade för att det var så himla äckligt, handsprit x1000. Efter första omgången i dasset blev resterande toabesök vid bilen ute på gräset hahhaha. När Lana del rey spelade kl 9 stod vi och trängdes redan vid 8. alla puttades och trängdes men vi stod längst fram och njöt! Som tur spelade hon mer låtar från hennes gamla album ( bästa) och synd att hon inte kom ner till vår sida och tog en selfie hahha. Nu kan jag iaf dö utan nån ångest i livet